Alamy logo

. Svensk botanik . ch toppensstympande på de yngre, hindrar följakteligen växten. Medden inre barken skall ylle kunna färgas gult. Damåourneysiörsök har likväl icke besannat det. Fortplantningen af detta Trädslag, så förträffligt för desstäthet och aldrig masktungna blad, sker aldralättast genomfrö, hvilka, om de samlas vid löffallet, och sedan de torkat,utsås och nedmyllas genast om hösten, radtals i par tum dju.pa fåror. Våren, ett år derefter, kunna plantorne, tillbörligtåtskiljde utsättas, antingen i häck eller der man behagar.Med rotskott och afläggare kan väl ock förmering skej menär möd

. Svensk botanik . ch toppensstympande på de yngre, hindrar följakteligen växten. Medden inre barken skall ylle kunna färgas gult. Damåourneysiörsök har likväl icke besannat det. Fortplantningen af detta Trädslag, så förträffligt för desstäthet och aldrig masktungna blad, sker aldralättast genomfrö, hvilka, om de samlas vid löffallet, och sedan de torkat,utsås och nedmyllas genast om hösten, radtals i par tum dju.pa fåror. Våren, ett år derefter, kunna plantorne, tillbörligtåtskiljde utsättas, antingen i häck eller der man behagar.Med rotskott och afläggare kan väl ock förmering skej menär möd Stock Photo
Preview

Image details

Contributor:

Reading Room 2020 / Alamy Stock Photo

Image ID:

2CGHDYK

File size:

7.1 MB (0.3 MB Compressed download)

Releases:

Model - no | Property - noDo I need a release?

Dimensions:

1097 x 2277 px | 18.6 x 38.6 cm | 7.3 x 15.2 inches | 150dpi

More information:

This image is a public domain image, which means either that copyright has expired in the image or the copyright holder has waived their copyright. Alamy charges you a fee for access to the high resolution copy of the image.

This image could have imperfections as it’s either historical or reportage.

. Svensk botanik . ch toppensstympande på de yngre, hindrar följakteligen växten. Medden inre barken skall ylle kunna färgas gult. Damåourneysiörsök har likväl icke besannat det. Fortplantningen af detta Trädslag, så förträffligt för desstäthet och aldrig masktungna blad, sker aldralättast genomfrö, hvilka, om de samlas vid löffallet, och sedan de torkat,utsås och nedmyllas genast om hösten, radtals i par tum dju.pa fåror. Våren, ett år derefter, kunna plantorne, tillbörligtåtskiljde utsättas, antingen i häck eller der man behagar.Med rotskott och afläggare kan väl ock förmering skej menär mödosammare att verkställa. Tab. En gren med blad och blommor i naturlig storlek.tf Hanblommor. ? Honblommor, a. ett Han-blomfjäll med atåndarne, — b, en ståndare c. Honblommor särskilt uttagne _. d. en enda pistill e. f. Honblomme-fjällen, alla mei ©eh mindre förstorade, — g. fruckten sittande emellan de ut-växta blomfjellcnj i ntt, storlek.. _ h. nöten, större gjord. 4J4. ._. rfP.,L.st™cA »t. o/ 434*CARLINA vulgaris- Allman Kamin. Back-Tistel. Ört ståndet är ijvastlikt delt och mångblom-migt, med ensamme blommor i toppen ->de yttre blomfoder-fjällen äro pinntaggade;de inre jämnsmala och hvitaktige. Linn. Fl. Su. p. 282. Cl. 19. Syngenesia Polyg. Aequalis.Llljebl. Sv. Fl. s. 28- K.1. 19. Svågrar. Lika Svågerskap, medalla blomster pipiga. — /?<:/{. Fl. Oec. 1. 149. XVarlin-slägtefs kännemärke bestar i ett vidgat och liksomuppblåst gemensamt blomfoder, hvars yttre fjäll äro uddademed sylika spetsar, och de inre formera liksom en färgadtorr strålkant. Fröfästet är ofvanpå fjäll i gt (paleaceum), ochfröfjunets hår äro fjäderlike. De färgade strålkant-like inreblomfoderfjälien utgöra emedlertid den fö-nämsla skillnadenfrån andre tistlar af denne örtfamilj. Vår inhemska Karlin }har en tapplik rot, en styf, upprat örtstam, hvitluden, be-täckt med blad och icke sällan är den som en q%ast delad