Bonniers konversations lexikon . ma färgersom sedermera, näml. blå sköldmed gyllene kronor. Trekronors-vapnet har sedermera ofta miss-uppfattats som ett minne av Kal-marunionen (betecknande Sverige,Norge och Danmark). Karl Knuts-son förenade 1448 trekronorsvap-net med Folkungavapnetoch (i hjärtskölden) sitt eget ätte-märke, det bondeska (fig. 2). Här-igenom kom Folkungavapnet attframdeles ingå i R., och genomdenna vapenförening uppstod det.s. k. stora R. (trekronorsvapnet benämnes lilla R.). Ehuru detlilla R. kom att utgöra en del avdet stora, har det dock alltid an-vänts självständigt. Folkun

Bonniers konversations lexikon . ma färgersom sedermera, näml. blå sköldmed gyllene kronor. Trekronors-vapnet har sedermera ofta miss-uppfattats som ett minne av Kal-marunionen (betecknande Sverige,Norge och Danmark). Karl Knuts-son förenade 1448 trekronorsvap-net med Folkungavapnetoch (i hjärtskölden) sitt eget ätte-märke, det bondeska (fig. 2). Här-igenom kom Folkungavapnet attframdeles ingå i R., och genomdenna vapenförening uppstod det.s. k. stora R. (trekronorsvapnet benämnes lilla R.). Ehuru detlilla R. kom att utgöra en del avdet stora, har det dock alltid an-vänts självständigt. Folkun

The Reading Room / Alamy Stock Photo

Image ID: 2AJKH74

This image is a public domain image, which means either that copyright has expired in the image or the copyright holder has waived their copyright. Alamy charges you a fee for access to the high resolution copy of the image.

Bonniers konversations lexikon . ma färgersom sedermera, näml. blå sköldmed gyllene kronor. Trekronors-vapnet har sedermera ofta miss-uppfattats som ett minne av Kal-marunionen (betecknande Sverige,Norge och Danmark). Karl Knuts-son förenade 1448 trekronorsvap-net med Folkungavapnetoch (i hjärtskölden) sitt eget ätte-märke, det bondeska (fig. 2). Här-igenom kom Folkungavapnet attframdeles ingå i R., och genomdenna vapenförening uppstod det.s. k. stora R. (trekronorsvapnet benämnes lilla R.). Ehuru detlilla R. kom att utgöra en del avdet stora, har det dock alltid an-vänts självständigt. Folkungavap-net består av en sex ggr i blåttoch silver ginstyckad sköld, belagdmed ett gyllene, krönt lejon (jfrF o 1 k u n g a ä 11 e n sp. 299).Silversnedbjälkarna ha sedan1500-t. i allni. tecknats som ström-mar, varav benämningen lejonetöver tre strömmar. De undernyare tid uppkomna benämningar-na Svea rikes vapen för de trekronorna och Göta rikes vapenför Folkungavapnet äro fullkom- 11 Hiksvupen 1178. FiB. Ii. Tig. 15. Fig. 16. Fig. 17. Fig. i8. 9. Norge: fältet rött, lejonet guld, yxan silver. 10. Danmark: fältet Kuld. lejonenblå med gyllene kronor samt röda tungor oeli klor, hjärtana röda. 11. Finland:fältet rött. lejonet guld. svärden och rosorna silver. 12. Island: fältet bl;itt. korsetrött med silverkanter. 13. Tyskland: fiiltet guld. örnen svart med näbb. tungaoch klor röda. 14. Storbritannien; l:a oeh 4:e fälten röda, leoparderna guld; 2:afältet guld med röd liljebård, lejonet rött; 3:e fältet bl.^itt, hari)an guld medsilversträngar. 15. Spanien: l:a och 4:e fälten röda, borgarna gyllene; 2:a och 3:efälten silver, lejonen röda: sköldspetsen silver, granatäpplet grönt och rött;hjärtskölden blå med röd b:ird, liljorna guld. 16. Polen: fältet rött. örnen silvermed näbb. tunga och fötter gyllene. 17. Nederländerna: fältet blått, bestrött medgyllene biljetter, lejonet guld, svärdet guld, pilarna gyllene